doktorknubb

 

Vad är BLW, eller barnledd avvänjning?

Barnledd avvänjning (BLW - baby-led weaning)innebär att man struntar i allt vad puréer och speciella gummiskedar är och överlåter till barnet att mata sig självt. Många föräldrar väljer omedvetet detta, särskilt med andra eller senare barn. Bebisar härmar gärna sina äldre syskon och trivs ofta bättre med att ta själva från andras tallrikar.

Varför är detta en växande trend?

Sedan sextiotalet har den rekommenderade åldern för introduktion av fast föda ökat från tre till fyra och nu till sex månaders ålder, men sättet vi gör det på är fortfarande anpassat till tremånadersbebisar; grötar eller puréer av en frukt eller grönsak i taget och senare mer puréade ingredienser och slutligen, efter flera månader, mosad mat.

I enlighet med Världshälsoorganisationens rekommendationer ger man nu rådet att introducera fast föda till barn vid omkring sex månaders ålder. Efter sex månader har de flesta barn stark nacke och rygg och kan sitta upp med stöd. Koordinationen mellan hand och öga har blivit såpass bra att de kan sträcka sig efter och gripa tag i mat som de håller fast med knuten hand.

Vid sex månaders ålder rekommenderas i första hand mosad mat som kompletteras med plockmat när barnet är redo. En del föräldrar känner att deras barn är redo för plockmat redan vid sex månader.

Vilka är fördelarna?

Gill Rapley, som är barnsköterska sedan 25 år och biträdande projektledare för UNICEF UK:s Baby Friendly Initiative, har ett personligt engagemang i barnledd avvänjning. Hon tror att barn som ges tillfälle att äta själva genom att man erbjuder dem ett urval av näringsrik plockmat lättare kan delta i familjemåltider från allra första början och har mindre tendens att matvägra eller bli kinkiga med maten när de blir äldre. Hennes uppfattning är att många matproblem hos småbarn kommer från en ovilja eller bristande förmåga att tugga, som uppstår när man går från puréer till mat med större bitar i. Hon föreslår också att barnmatsindustrin utövar ett onödigt stort inflytande på föräldrar att introducera puréad mat tidigt.

Hur går jag tillväga?

Föräldrar som tillämpat barnledd avvänjning rekommenderar mat som är formad ungefär som pommes frites, eller som har ett "handtag", t ex tillagade broccolibuketter. Detta är därför att små barn ännu inte utvecklat knipgreppet och bara kan hålla mat med hela handen. Om du vill pröva på denna metod, kan du börja med att välja ut plockmat som är lämplig för ditt barns ålder när hela familjen sitter till bords och låta bebisen vara med. I början leker hon eller han kanske mer med maten, eller grabbar tag i en bit och suger på den. Fortsätt amma under tiden. I takt med att ditt barn ökar sitt intag av fast föda kommer amningen att minska.

Sätter inte bebisar i halsen?

Föräldrar oroar sig naturligtvis (särskilt om de tidigare avvänjt med hjälp av puréer och grötar) att deras barn ska sätta i halsen eller få maten i vrångstrupen. Gill Rapley menar att så länge barnet sitter upprätt, kan hantera maten själv och flytta den till bakre delen av munnen med tungan, så är risken att sätta i halsen liten. Det är däremot viktigt att aldrig lämna bebisar ensamma när de äter.

Passar barnledd avvänjning både för flaskmatade och ammade barn?

De flesta som använt denna metod har ammat sina barn och ser barnledd avvänjning som en naturlig fortsättning. Ammade barn gör vanligvis så "enligt efterfrågan" och amning är en fysisk process som gör att bebisar måste arbeta hårt och använda underkäken och tungan för att få tillräckligt mycket mjölk. Forskning har visar att ammade barn verkar kapabla att anpassa sitt näringsintag enligt behov. Det finns en viss logik i att barn som kan avgöra hur mycket bröstmjölk de dricker också är kapabla att anpassa sitt intag av fast föda.

Det finns inga orsaker att ett barn som matas med flaska inte kan avvänjas på samma sätt. Om ditt barn får modersmjölksersättning bör du däremot erbjuda vatten att dricka mellan mjölkmålen och under måltider. Ammade barn behöver inte ges vatten, eftersom modersmjölk är både dryck och mat.

Finns det några nackdelar med barnledd avvänjning?

Det kan vara svårt att forma många olika sorters mat till bebisvänlig plockmat, så om du vill att ditt barns kost ska vara varierad behöver du vara uppfinningsrik. Helen Pegg, BabyCentre UK:s barnsköterska, ger föräldrar rådet att ge åtminstone någon mosad mat när de börjar avvänjningsprocessen. På så sätt kan du lättare variera ditt barns kost.

En sak som alla förespråkare för barnledd avvänjning är eniga om, är att det är geggigt. Det kommer att vara mat överallt i köket, så köp en plastmatta att ha under bebisens stol och acceptera att det kommer att vara kladdigt ett tag!

Finns det några orsaker att inte pröva barnledd avvänjning?

Om du har allergier, matsmältningsproblem eller födoämnesintoleranser, eller om ditt barn föddes för tidigt, är det bäst att rådgöra med BVC innan du sätter igång. Om ditt barn har särskilda behov, har svårt att tugga eller använda sin finmotorik kan det vara svårt att äta själv, i vilket fall barnledd avvänjning (BLW) kan vara olämpligt.

Text tagen från http://se.babycenter.com/baby/startingsolids/babyledweaning/

"Jag stannade hemma lite längre med mina barn. Samtidigt som det beslutet fattades tog jag och maken en diskussion om förutsättningarna för det nya arbete han skulle börja på. Det krav han ställde till arbetsgivaren för sin nya tjänst var kort och gott:

"Jag är småbarnspappa och kommer inte att kunna arbeta övertid".

Det förstod arbetsgivaren fullt ut och företaget hade också som policy att de som ville fick börja tidigare måndag - torsdag och tjäna in arbetstid och sedan sluta 13.00 på fredagar.

För oss var det här en utmärkt lösning. Jag var hemma på heltid tills yngsta barnet var 2 1/2 år, då startade jag enskild firma och började så smått att arbeta igen - med barnen hemma! Med en pappa som kom hem klockan fem varje kväll och tillbringade hela fredag eftermiddagarna med sina barn - kände vi att barnen fick god tillgång till båda sina föräldrar.

Vi valde också att grovt indela hushållsarbetet i olika ansvarsområden: Tvätta, handla mat och laga kvällsmålet var makens ansvarsområde. Stryka, städa och laga lunch blev min del. Disken delade vi på. Alla som varit hemma med barn vet att det är full fart bara att ta hand om barnen, därför är det en självklarhet att man delar på hushållsarbetet även om en förälder arbetar utanför hemmet.

Vår levnadsstandard har varit enkel: hyresrätt, inte en utlandsresa sedan barnen kom, ingen bio och dyra restaurangbesök, inget lantställe. Listan kan göras lång. Vi har dragit ner och anpassat oss.

Men det går inte att komma ifrån att det känns orättvist att alla de skattepengar jag drog in innan jag fick barn, inte kommer tillbaka i någon form av barnomsorgssubvention när jag valde hemmaförälder som alternativ.

Det känns också hårt att tänka på att om makens lön istället tjänats in av oss båda tillsammans, så hade skatten för vår familj blivit lägre. När han tjänade in hela kakan själv, så bestraffas vi som familj med högre skatt! Men vi får fortfarande inte några barnomsorgssubventioner tillbaka - vi betalar istället dagissubventionerna!

Vårt ytterst privata val som bygger på förutsättningarna i vår familj och som handlar främst om våra barn - är det många "proffstyckare" som har åsikter om.

Linda Skugge krönikör i Expressen:
"Jaha, ska det bli hemmafrudebatt på riktigt nu, eller? Men tro inte att ni får av min skatt till ett vårdnadsbidrag bara för att sitta hemma och fisa med era ungar utan att jobba, utan att bidra med skatt, no fucking way. (...) Och sen när era karlar drar med sekreteraren vill jag inte höra ett enda gnäll från er, då får ni stå ert kast och gå till soc eller hora på stritan för att få ihop till mat, hem och barn."

Anna Larsson krönikör i Svenska Dagbladet:
"Men är då drömmen om hemmafru livet verkligen så osjälvisk som den ofta framställs? För vems skull vill man egentligen stanna hemma? För barnens? Knappast, att bli hämtad klockan ett efter skolan kan för ett barn innebära en smärre social katastrof. De allra flesta föräldrar jobbar heltid, det är på fritids barn skaffar sig kompisar och det är vid hämtningen det bestäms vem som ska följa med vem hem och leka. Och hur kul tycker egentligen en 4-åring att det är att tumla runt med sin 30-åriga mamma när alla jämnåriga hojtar och tjoar några kvarter bort på dagis? Nej, då är det ärligare att säga som det är. Att man vill vara hemma för sin egen skull. Och det går man ju gärna vara - om man bekostar det själv."

Vår förstfödda föddes för tidigt - p.g.a. havandeskapsförgiftning (troligen orsakad av stress). Dagen efter det mycket påfrestande kejsarsnittet där mitt blodtryck steg "200/170" och sänktes med mediciner för att sedan stiga igen
- så hade dottern ett andningsuppehåll
och jag fick full eklampsi där hjärnan svullnade upp och jag (till följd av att alla organ i kroppen samlade på sig vätska) snabbt fick sövas ned för att överleva.

En graviditet fylld av långa stressiga arbetsdagar, regelbundna flygresor till ett huvudkontor som låg i Danmark och att jag stenhårt följde det motto som "proffstyckarna" trummat in i mitt huvud - en graviditet är ingen sjukdom, det går att leva som vanligt - ledde till att både jag och mitt barn nästan dog.

DET fick mig och min man att omvärdera vårt föräldraskap. Jag var nämligen i dåligt skick lång tid efter förlossningen. Ett år tog det innan mina njurvärden och mitt blodtryck hade stabiliserat sig.

Men enligt " proffstyckarna" de som vet vad som är bäst för mig och min familj, så skulle jag ha lämnat över mitt barn till maken efter 6 månader för att gå tillbaka och jobba - i jämställdhetens namn. Ett litet barn som behövde all den lugn och ro hon inte fick i magen. Ett litet sårbart barn, som var extra infektionskänsligt och extra känsligt för stress och förändringar. Vid ett år skulle hon naturligtvis ha placerats ut på dagis, så att vi kunde turas om att vabba 2 veckor i månaden när hon började drabbas av alla dagisinfektioner.

Vi gjorde inte det som samhället krävde av oss - vi valde vårt barn först och främst. Vi sparade också in pengarna för vabbande åt samhället.

Hemmaföräldrar är inte en homogen grupp. Vi återfinns inte inom ett speciellt politiskt parti. Vi är inte alltid mammor, utan en hemmaförälder kan lika gärna vara en pappa. Det går inte att sätta en stämpel på oss eller att placera in oss i ett fack. Vi bygger våra beslut på att stanna hemma längre med barnen på ytterst privata förutsättningar, som ser olika ut för alla.

Men vi bestraffas lika. Mobbas i media, utförsäkras, får svårare att komma tillbaka till arbetslivet när vi varit hemma, får sämre pension, barnen börjar skolan med stämpeln att de skulle ha sämre pedagogiska förutsättningar än dagisbarnen, att tillgodogöra sig kunskaper (enligt en undersökning på 119 barn födda på 70-talet).

Självklart blir jag rädd när jag tänker på det här och läser alla hatiska artiklar från "proffs tyckarna".

Jätterädd!

Jag vill inte bli bestraffad för att jag valde mina barn först och främst under några år. Och det vill inte en massa andra föräldrar heller. Vi vill ha en familjepolitik med valfrihet och många flexibla lösningar, för att få balansen mellan jobb och barn att gå ihop under småbarnsåren. Vi vill ha ekonomisk rättvisa - barnomsorgssubventioner också till hemmaföräldrar - och ett samhälle som accepterar att alla barn är olika - att alla barn inte mår bra av att gå på dagis från ett års ålder. Något som den enorma ökningen av psykisk och fysisk ohälsa hos Sveriges barn tydligt visar.

Sveriges föräldrar har startat ett Föräldrauppror. Vi arbetar för barnens och familjernas bästa. Vi är för jämställdhet - men vill inte använda barnen som murbräcka. Det har vi försökt i 30 år nu och det har inte fungerat - vi vill hitta andra lösningar för att uppnå jämställdhet. Vi tror på ett aktivt delat föräldraskap men anser inte att lagstiftad delad föräldraförsäkring är vägen dit.

Vi tror på att ge föräldrar ekonomiska förutsättningar - för att kunna stanna hemma längre med barnen om de vill - hemmaförälder måste bli ytterligare ett barnomsorgsalternativ.

Vi tror på ett brett utbud av; kommunala och privata dagmammor, privata och kommunala förskolor, föräldrakooperativ, öppna förskolor och det gamla hederliga lekis.

Madeleine Lidman
Redaktör"

Text från http://www.hemmaforaldrar.se/hemma.htm

Mini Rodini gör så sjukt snygga barnkläder!





Playsuit m Hood II 299 kr, från Oiidesign.se

"Vad är det?

Många Nära föräldrar har inget namn för sin föräldrastil utan upptäcker först senare att det finns ett namn för allt det de redan har gjort för att möta sitt barns behov och förenkla tillvaron. Begreppet Attachment Parenting myntades av Dr. William och Martha Sears, författare till bland annat The Baby Book och Attachment Parenting. Ordet "Attachment" betyder här anknytning eller hängivenhet. På svenska kan man säga ”Nära föräldraskap” eftersom just närheten är så central. Paret Sears har fått sina viktigaste erfarenheter genom sina åtta barn, sju biologiska barn varav en son med Downs syndrom, och en adopterad dotter. William och Martha började med föräldrastilen som de senare kom att kalla Attachment Parenting när de fick sitt fjärde barn Hayden . Hayden var en baby som konstant ville bli buren och skrek så fort man satte ner henne.

7 redskap för Nära föräldrar
På den internationella webbplatsen för Nära föräldraskap, Attachmentparenting.org, finns det 8 ideal för småbarn och 8 ideal för större barn. Dessutom har makarna Sears 7 så kallade ”Baby B’s” – alla deras rubriker börjar nämligen på bokstaven ”B”. För att sammanfatta vad Nära föräldraskap innebär har jag kombinerat ihop de här punkterna till 7 redskap:
1. Knyt an till barnet. Vi lever i en kultur där många lägger spädbarnet i en spjälsäng och försöker fostra det till självständighet. Men människor och andra primater är gjorda för att hålla barnen nära sin kropp. Anknytning handlar om att skapa sociala band och relationer, vilket barnet har glädje av under hela livet.
2. Amma fritt - när barnet och du själv vill det. Amma även på natten så länge ni vill. Fortsätt med amning länge, gärna två år eller mer. Det ger ditt barn ett starkare immunförsvar, vitaminer och viktiga fettsyror. Samtidigt minskar risken för bröstcancer. Om ni flaskmatar, försök göra detta i en position som liknar amning.
3. Bär ditt barn. Ett buret barn blir ett tryggt och självständigt barn! Bebisar som bärs mycket skriker ca 50% mindre än andra. Bärandet motverkar kolik och främjar anknytningen. Barnen sover bättre om natten. Läs mer om konsten att bära barn här.
4. Sov nära barnet. I de flesta kulturer utanför västvärlden sover familjer tillsammans i stället för åtskilda. Barn som sover med föräldrarna skriker mindre, ibland inte alls. Familjer som samsover får ofta mer sömn och vila i stället för vaknätter. Studier visar dessutom att samsovning motverkar plötslig spädbarnsdöd.
5. Tro på barnets signaler och skrik. Du och ditt barn är gjorda för att kunna förstå varandra. Om barnet skriker är det för att kommunicera sina behov. Andra ljud signalerar att barnet mår bra. Känner du att du vill plocka upp din baby, är det förmodligen det bästa även om farmor säger att du skämmer bort barnet. Inget i naturen skriker utan anledning så det är konstigt att många tror att ett spädbarn skulle göra det.
6. Se upp för scheman, skrikmetoder och "babyträning"! Det kan vara vanskligt och till och med skadligt att försöka schemalägga spädbarns behov och träna dem till att sova i egen säng. Här i Sverige får de flesta uppmuntran att amma fritt men broschyrer om 5-minutersmetoden delas tyvärr fortfarande ut på många håll.
7. Balans i tillvaron. Som småbarnsförälder är det lätt att vara så ambitiös att man bränner ut sig själv. Försök att hitta avlastning och ta hand om er själva. Om inte föräldrarna mår bra gör inte barnet det heller.

Instinkter och ny vetenskap
Nära föräldraskap är en föräldrafilosofi som bygger på gamla traditioner och ny vetenskap. Nära föräldraskap är ett begrepp för föräldrar som på olika sätt försöker hitta ett nära och naturligt förhållande till sina barn. Som inspiration använder man dels antropologi och kunskaper om människan som biologisk varelse, dels sina egna instinkter. Man hämtar en hel del från ursprungskulturer där det är vanligt att bära sina barn och sova tillsammans. I nyare forskning har man kunnat se att det finns en rad fördelar med den här föräldrastilen. Det handlar inte om att romantisera andra kulturer. Hos en del folkslag är det tradition att forma spädbarnens skallar till strutar med hjälp av hattar och hos andra anser man att smutsig hud avskräcker onda makter. Det vill vi nog inte ta efter. Snarare handlar det om att ta fasta på kunskaper som bevisligen främjar barnets och familjens utveckling och som vi kan använda i vår egen kultur. Att lita på sina instinkter är inte på något sätt "flummigt" - våra känslor är signaler från nervsystemet som har hjälpt människan att överleva genom årmiljoner.

Fördelarna med Nära föräldraskap är många:

	Barnets hjärna utvecklas optimalt redan från födseln, när den är som mest mottaglig. Det innebär att antalet kopplingar i hjärnan blir fler och bättre. Forskning har visat att beröring hjälper hjärnan att utvecklas och barn till Nära föräldrar får särskilt mycket beröring.
	Barnen blir friskare och utvecklas bättre motoriskt. Det beror säkert både på närheten och på att Nära föräldrar är mer medvetna om barnets behov. Ibland frågar föräldrar om spädbarnen inte behöver ligga och sprattla för att träna musklerna, men i en bärsjal får barnet all den stimulans som behövs under de första månaderna. Så kallade Bushmen hör till de människor som bär sina barn mest – och samtidigt är barnen tidigt utvecklade motoriskt.
	Många föräldrar upplever att barnen när de blir lite större uppför sig bättre än andra barn. De är mer empatiska, de kämpar inte mot sina föräldrar och behöver inte göra fel för att få uppmärksamhet. Redan från födseln blir de sedda som människor med genuina behov.
	Barnen har lägre nivåer av stresshormoner. Nivån av stresshormoner ökar när spädbarn och småbarn separeras från sina föräldrar. Låga stresshormoner har positiva effekter för både hälsa och det allmänna välbefinnandet. I stället för att använda sin energi till att skrika, kan barnet bearbeta intryck och utvecklas motoriskt. Nära föräldrar strävar efter att undvika separationer medan barnet är mycket litet, just för att det ska slippa onödig stress.
	Uppfostran underlättas senare i livet. Nära föräldrar känner sina barn bättre och förstår deras perspektiv. Barn som får närhet och kärlek får god självkänsla och uppmuntras att bete sig på samma sätt. Den fysiska och emotionella kontakten stärker inte bara bandet från barn till förälder utan från förälder till barn också. Ofta upplever hela familjen att de blir mer empatiska. Föräldrarna blir mer uppmärksamma mot varandra.
	Nära föräldraskap bejakar din egen föräldrastil och hur du vill leva ditt liv. Den här punkten la jag till själv (de övriga är makarna Sears). Jag upplever att man i Nära föräldraskap får ett rikare liv och att det känns som om man gör färre uppoffringar. Man stakar inte upp någon gräns mellan babyliv och vuxenliv utan barnet blir en del av det egna livet. Självklart stöter man på samma situationer som de flesta föräldrar men inom Nära föräldraskap hittar man annorlunda lösningar. Det blir lättare och roligare!

Kolikbarn, överlevarbarn och adoptivbarn
Kanske hör ni till de föräldrar som får ett barn som verkar mer krävande än andra, eller ett så kallat kolikbarn. Det sover inte så mycket som man skulle vilja, varken om dagen eller om natten, det verkar ha oändliga behov och kan amma hur mycket som helst. Men även vanliga barn brukar ofta ljudligt protestera mot att man lämnar dem på golvet, i barnvagnen eller i en säng, trots att man som förälder vet att det är en fullkomligt säker omgivning.
I en studie från Afrika visade det sig att det var just de barn som skrek mest som hade störst chans att överleva sitt första år. Alla de barn i studien som med våra ögon sett var lugna och snälla, dog. De barn som med västerländska ögon ses som besvärliga är alltså bra på att kommunicera sina behov och tala om vad de behöver. Det kan vara enormt energikrävande för föräldrarna. Kanske ser man mer positivt på situationen om man tänker på sitt barn som ett ”överlevarbarn” i stället för ett ”problembarn”, eller en ”high need baby” som Dr. Sears säger. De här barnen vill helst leva klistrade intill föräldrarna. Metoderna för ett Nära föräldraskap är särskilt bra i familjer med överlevarbarn, adopterade barn och barn med olika former av handikapp men gör livet lättare för alla andra också.

Vad Nära föräldraskap är och INTE är
Nära föräldrar bär alltså spädbarnet mycket, ofta flera timmar per dag, ammar eller matar fritt, låter inte barnet ligga och skrika i onödan, undviker sovträning och sover med eller nära barnet . En vanlig missuppfattning är att tygblöjor eller blöjfritt skulle vara krav för att vara en "äkta" AP-förälder. Eller att man är "mer AP " om man har fem olika bärsjalar. Men Sears utgår från att de flesta föräldrar använder vanliga blöjor och någon form av bärhjälpmedel. Det kan lika gärna vara en bra bärsele som en sjal. Inte heller är det förbjudet att använda napp, en del föräldrar vill inte att barnet använder napp medan andra känner att nappen ger ett nödvändigt andrum. Det är också många som tror att Nära föräldraskap är liktydigt med att barnet alltid ska vara i centrum eller så kallad fri uppfostran och det stämmer inte heller. Enligt Sears ska barnet vara MED i föräldrarnas liv, gärna även på jobbet eller andra aktiviteter. Uppfostran handlar om relationer och kunskaper om barnets utveckling. Har man en god relation till sitt barn är det också lättare att sätta gränser

Ett sätt att beskriva Nära föräldraskap är "stenåldersförälder" - precis som i stenålderskost handlar det om att förstå oss själva och våra barn som biologiska varelser. Det är biologiska och individuella behov Nära föräldrar pratar om, inte de behov som svärmor, BVC eller Anna Wahlgren anser att barnet har. De instinkter Nära föräldrar diskuterar är inte någon magkänsla om vad andra ska tycka, utan mer ursprungliga signaler, som att man reagerar på barnets skrik. Vi försöker se oss själva kritiskt, vad vår kultur har lärt oss om barn och vad människan som djurart är anpassad till. Det är anknytningen och tron på den egna förmågan som förälder som är viktigast av allt och det är ämnen som nästan alla nyblivna föräldrar numera är intresserade av. Redskapen för ett Nära föräldraskap fungerar för alla som redan från födseln ser barnet som en kommunicerande varelse som är fullt kapabel att uttrycka sina biologiska behov. Även om du inte vill kalla dig ”Nära förälder”, är du nära ditt barn om du knyter an till det, respekterar det, lyssnar på dina instinkter och vågar stå för dina åsikter."

Den här texten är tagen från www.naraforaldrar.se

Jag har aldrig tidigare förstått varför man väljer att köpa en BabyBjörn bärsele, där barnet hänger i grenen med all tyngd där, och inte i den korrekta s.k. "grodpositionen", som ergonomiska bärselar har, t.ex Manduca, Beco, Patapum, ERGO m.m. Dessutom har deras tidigare selar inte haft något höftbälte, utan all tyngd har lagt sig på bärarens axlar - vilket självklart blir smärtsamt efter ett tag. Dyra är de också!

Men nu, till min förvåning, har BabyBjörn skapat en sele som faktiskt ser ergonomisk ut! I alla fall där barnet sitter inåtvänd. Framåtvänd hamnar barnet i "grenpositionen", vilket inte är så bra, men jag tror och hoppas att de barn som åker framåtvända inte hänger där allt för länge, p.g.a alla intryck barnet då måste ta in. Dessutom blir det inte lika ergonomiskt för bäraren med barnet utåtvänt.
I modellen ser den väldigt lik ut min Beco Butterfly II, som jag och Andreas kan bära i hur många timmar som helst utan att få ont någonstans, så den här kanske inte heller är så dum!
Men frågan är - kan man bära på ryggen med den här selen? Och den verkar bara kunna användas från ca 6 kg - 14 kg , inte från nyfödd till 25 kg som t.ex Beco Butterfly II.
Jag har inte hittat så mycket information om den här selen än, och har varken provat eller sett den i verkligheten än, men det ska bli väldigt intressant att prova. Oavsett om selen är riktigt ergonimisk eller inte, så kanske folk får upp ögonen för mer ergonomiska bärselar.

BabyBjörn Comfort Carrier:



Beco Butterfly II:


Om BabyBjörn Comfort Carrier:
"Den ergonomiska bärselen BabyBjörn Comfort Carrier ger bästa möjliga stöd när du bär ett större och äldre barn under längre tid. Midjebältet och de vadderade justerbara axelremmarna fördelar vikten jämnt över både höfter och axlar. För extra komfort kan barnets benposition varieras och han/hon kan även, som med alla BabyBjörn bärselar, bäras antingen inåt- eller utåtvänt. Babybjörn Comfort Carrier, som är utvecklad i tätt samråd med barnläkare, har en genomtänkt design för att du ska kunna bära ditt barn tryggt och nära dig, och dessutom ge dig händerna fria."
Selen finns att köpa på Storken och kostar 1.595:- http://storken.jetshop.se/ShowNews.aspx?newsid=29


Mer om babyryggar, grodpositionen m.m. finns att läsa här: http://www.pepplon.se/information.php?info_id=25
Det välkända svenska märket det skrivs om är nog troligtvis.. BabyBjörn. ;-)

Jag har alltid undrat varför det inte finns någon repeatfunktion på youtube, eller om jag bara inte har hittat den?
Hur som helst, jag och Andreas sätter på "Vargsången" (från Ronja Rövardotter) varje gång Paul skall somna i bärselen (typ 20 gr per dygn) och har tidigare fått KASTA oss på replay-knappen på youtube så fort Lovis börjar nynna "mmm, mmm" (då vet att låten börjar ta slut), annars börjar Paul vrida och vända sig när det blir tyst, om han inte riktigt somnat ordentligt än.
Nu gjorde jag en enkel googlesökning, och till min förvåning fanns denna funtion på youtuberepeat.com! Visserligen är det tyst några sekunder innan låten börjar om igen, men det är bra ändå!

http://www.youtuberepeat.com/watch/?v=nL1tA9NP7f8

Ergo Weather Cover, bärskydd till bärsele, från mammabarn.se - 499:-




Mini Rodini, Shiny Overall, från oiidesign.se - 499:-




Mini Rodini, Sweatshirt Gorillat, från oiidesign.se - 349:-